Vatten vatten vatten!!!

Nu är det svårt tycker jag. Det är semesterns sista vecka och jag blev helt sonika, lite överraskandes, ensam med tre barn. Det är varmt. Visserligen några grader varmare idag men å andra sidan står luften helt stilla idag. Jag känner av en del krämpor och har bestämt mig för att köra en voltarenkur denna vecka. Dessutom har jag fullkomligt vänt på dygnet! 

Men den sista veckan av semestern, när ALLA är lite sådär lagom trötta och gnälliga på varann och på att vara hemma, då krävs det energi! Med alla så menar jag barnen! Per jobbar och barnen tror att deras livsuppgift just nu är att uppfostra varandra! Jag fick nog helt enkelt! Jag drog ut på en löptur! 

Nu kanske ni undrar vad jag är för skitmorsa som lämnar ungarna ensamma i ett sånt läge när gränsen mot att de hoppar på varann och slå ihjäl varann inte är så långt borta. Men det är just det som gör att jag inte är en skitmorsa! Jag fick springa bort kaoset och blev en betydligt gladare och piggare mamma när jag kom hem OCH våra barn funkar som så att de blir som ljus när vi går ut för en stund. Vi pratar alltid med dem och förstår allvaret med att ta hand om varann när ingen vuxen är hemma i huset. De byter helt ton mot varandra, blir hjälpsamma mot varandra och de leker tillsammans, alla tre!! Det är alltid en fröjd att komma hem och höra dem när man kommer inom dörren! De är som förbytta. 

Dessutom är jag/vi ju aldrig mer än max 15-20 min hemifrån, vi har telefonen med och det finns för det mesta en granne de kan ringa/gå till. 

Men med det negativa mönstret brutet så kunde dan löpa på bra! De små barnen kollade efter blåbär och kantareller i skogen ihop med farfar, den större åkte cross och jag fick planera veckans mat och handlingslista! Saknar våra matkassar nu som haft semesteruppehåll. 

Idag blev det drygt 5 km. Golfbanan runt. Förr var den sträckan längre men nu när jag lagt in uppvärmning, stretch och nedvarvning så blev den drygt 5 km. 

 

Ingen löpskolning idag då målet endast var att njuta, hämta energi och ta mig runt! Det har varit dåligt med löpning nu under semestern på grund av värmen. Sedan jag började med periodisk fasta har jag valt att lägga min träning runt 11 på fm, innan dagens första måltid eller vid 17-18, innan dagens sista måltid. Men under den värmebölja som varit så har det varit snudd på omöjligt. Vid dessa tider har temperaturen varit som lägst 29-31 grader i skuggan sista veckorna och då orkar jag helt enkelt inte. Jag vill njuta när jag springer, inte kämpa för min överlevnad! 

Nu blev det visserligen så idag ändå. Det var som sagt nästan fem grader lägre temp på mätaren imorse när jag drog ut. Jag hade dock inte kollat av hur kvalmigt det var ute. Det var SJUUUUUUKT kvalmigt. Luften stod som en mur framför mig och det var tungt. Dessutom gjorde det ont i höften den första km som jag sprang. Det gjorde säkert ont längre än så men jag stängde liksom av efter ett par km och bara satsade på att kunna ta mig hem. Jag kom liksom på efter ett par km att jag var helt tom, på vätska! Jag hade inte druckit fn enda droppe vatten sedan igår och redan då drack jag alldeles för lite vatten för att fixa nån värre hårdträning idag utan att ha fyllt på. Nu blev det så, men jag får göra om och göra rätt nästa gång! Vatten vatten vatten!!! Livets dryck!!! 

Det är en fin tur. Uppför och nerför och inte precis mitt i skogen vilket känns psykiskt bra även om jag vet innerst inne att just golfbanan är ett mecka för äckliga (kräldjur bl.a.) och farliga (älgar, vargar, björnar mm) skogsdjur! De enda djur som syntes till idag var fjärilar. Hur många som helst i olika färger och storlekar!! 

När jag kom till de dryga 5 km befann jag mig drygt 100 m hemifrån. Där finns en av de största utmaningarna på våran grusväg iaf. Den ser inte så mycket ut för världen men den suger!!!

Den börjar med en lätt höjning i svängen första svängen... 

Därefter ökar lutningen markant i den andra svängen, mitt i backen nästan... 

Därefter är backen som en enda stor tvättbräda!

Så det är med ett leende på läpparna, lår fulla av mjölksyra men med en känsla av tillfredställelse som man sedan ser huset och inser att man är hemma!!!!

Satsade på lite längre stretch idag och hoppas att känningen i höften bara är tillfällig eller ett bevis på att jag glömde stretcha vid pyramidträningen i förra veckan! 

Ny vecka är det iaf och en ny plan har jag för den! Nu är det bara att hoppas att det håller hela vägen också! Det finns en hel del att fixa med denna sista vecka och även försöka göra nåt kul med ungarna innan fritids och dagis drar igång på allvar! 

Nu ska jag fylla på vatten och även njuta av en kopp kaffe!

Ha det gott!!!