Delmål 1 av veckoplaneringen!

Löpning stod på schemat idag. Jag bestämde redan igår att det värmen till trots skulle bli ett pass på friidrottsarenan före frukost/lunch. Och jag hade bestämt att maken också skulle med. 

Och med lite modifieringar så fick vi till det. Det började med att Viktor vaknade vid 23 och storgråt. Han hade klagat redan tidigare på kvällen på ont i örat men det blev inge värre när ha la sig eller hade feber mm så trodde inte på öroninflammation. Oavsett, mycket gråt och mycket tröstande mest hela natten så vi vaknade inte direkt utvilade. 

Fick tid på vårdcentralen direkt. Jag hade ju packat väskan redan dagen innan för att komma iväg. Jaja, vi chansar. Hacka upp lite vattenmelon fylla vattenflaskor, packa ner en fotboll och lite bilar och sen in med hela familjen i bilen. 

När vi kom till vårdcentralen visade det sig att farmor satt i Stadsparken så hon passade den äldste och den yngste under tiden vi var med hos doktorn. Det var liksom kravet, att vi båda var med. En kraftig inflammation i hörselgången och en kur med droppar och undervattensbadförbud! Tackade högre makter för att det blev utvärtesmedicin och inte nåt oralt. Finns ingen mer vrång människa när det gäller att ta medicin som han...

Sen drog vi iväg. Placerade ungarna i skuggan med vatten och vattenmelon och värmde upp. Sen stretch. Sen var målet 5 km. Och syftet med att vara på banan var att kunna sneakpeaka på intervallmarkeringarna på banan inför framtida utmaningar. Bara jag vet att höften håller. Börja försiktigt!

Trots solen och värmen gick det rätt bra. Tror det jobbigaste var löp-uppehållet. Men.... Efter 1.6 km ropades jag åt sidan av lillkillen som inte alls mådde bra. Ont i örat, ont i huvudet och trött. Vi får ändå fortsätta en stund till. 

Det blir drygt 3 km innan vi får ge upp. Både på gott och ont. Självklart går Viktors behov först även om jag var sugen på att ta 5 km, men kändes som om mitt huvud kokade en aning så det kanske var bra att avsluta. Det har varit en dålig uppladdning av vatten sista dagarna. Dessutom satte sig värmen i halsen och det kändes som om jag höll på att få ett astmaanfall. Har haft kyl-astma som yngre, värme-astma har jag däremot aldrig hört talas om... Försökte muta mig till ett par varv till men det var tvärstopp! Med all rätt, vi hann inte ens få av oss löpkläderna när vi kom hem innan han sov på soffan! 

Imorgon blir det gymmet och benpass, om inte axeln mår bättre. Tisdag är egentligen överkropp men kanske värt att kasta om den här veckan! 

Ha det gött i solen!