Att ge upp finns ju inte på kartan även om jag tror mammas första reaktion var "-yes!" När hon utbrast "-åh nej, vad ska vi göra då??" Men jag tror hon uppskattade passet. Det första hon utropade när slutsignalen gick var "- jag klarade det!!" Och det var ju självklart för mig. Alla klarar det, bara man vågar utmanas. Och nu ville hon följa med fler gånger!!
Halvvägs in i passet var vi rejält svettiga och med hög puls!
Dagens pass innebar sju övningar Tabata-style dvs sju övningar i 8 "set" om 10*20 sek. Därefter stretching. Men har nog fuskat eller om någon av övningarna inte var optimal för höften. Eller om det är träningsvärk... Alltid är det nåt!
Men!! Jag måste visa dig Maria;
Visst är det snyggt!!!! Hahaha...
Efter ett av Marias pass är man oftast helt slut, ni vet den där känslan av att man inte orkar röra sig, den där underbara känslan som jag hela tiden eftersträvar. När man ligger utslagen, på golvet...
Och ser ljuset i tunneln...
Där var vi nästan idag med. Blir sällan så när jag tränar själv så jag är så glad att mamma tillslut "vågade" följa med mig!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar