Nytt fokus och nya utmaningar.
MAXstyrka!!
När Maria frågade om jag ville testa så jublade jag inombords. Inte för att jag just är så förtjust i att ta i så jag spricker men för utmaningen! Jag har ju försökt förut, på egen hand. Första gången blev jag liggandes mer på golvet än ståendes upprätt i drygt en vecka pga ryggskott. Andra gången vet jag att maxstyrkan var en förklädd volymstyrka, dvs jag fegade ur big time!
Men, nu har jag ju Maria med mig och då är det inte så lätt att fega ur samtidigt som jag vågar lita mer på tekniken. Maria påpekar ofta att jag har så bra teknik och att jag är lätt att instruera. Så, hur sjutton har jag gjort fel i flera år???
I fredags körde vi max med fokus ben. Halvvägs in i passet kändes det som om jag tappat all känsel och styrsel i benen, fullkomligt! Det är sjukt vad härligt det känns när man känner hur musklerna bryts ner, för att sedan byggas upp och bli starkare!
Maria tyckte det var synd att jag inte finns med mer på bild i bloggen during action så i fredags var hon både PT och fotograf! En bra fotograf tycker jag. Är sjukt nöjd med bilden! Jag hade nog kunnat lägga på lite mer vikt i övningen men eftersom jag inte får vare sig upp eller av stången på egen hand så blev det lättare på stång.
Och ja, jag måste ha kudde på stång. Jag är otroligt känslig i området bakom nacken, även om jag prickar in den "köttiga delen". Det gör skit-ont rent ut sagt! Ser ni, klockren teknik!
Så, efter passet började jag inväntandet. Av träningsvärken. Jag väntade länge. Helgen kom. Vi var i Linköping på 40-års kalas. Och jag ska bjuda på nåt som gjorde mig otroligt lycklig på kalaset. I lördags var det första gången som jag suttit ner i ett sällskap på fest och inte känt mig som "tjockisen". Jag kände mig som en i mängden. Och den känslan var överväldigande. Fick mig tårögd.
Nackdelen då, om jag måste va negativ och dra in nåt sånt, var väl att klänningen som jag köpte för drygt 1.5 år sedan, och som då inte passade, men som passade för några veckor sedan, i lördags hängde som en sopsäck!
Apropå träningsvärk. Idag är det måndag och den har fortfarande inte kommit! Vad fasen????!!!
Du har blivit stark sa Maria idag. Mmm, får hoppas hon har rätt. Jag blev orolig så inte det gått galet nånstans. Ska glänsa med att jag nästan kunde känna mig starkare än Maria i en av benövningarna!!
Idag blev det överkropp och mage.
Jag är fullkomligt tvärslut i mina armar. Kände redan efter första setet att detta går aldrig!!! Men med Maria vid min sida så jädrar går det. Även om känslan är att ge upp!! Det går inte! Jag tog mig igenom. Levande. Knappt. Och hela eftermiddagen har varit katastrof, från att inte kunna få på mascara, till att inte orka bära matkassarna på affären. Då ville jag på allvar nästan gråta... Fast av delade känslor...
Helt fantastiskt!!
Ser fram emot en härlig träningsvecka!!! Om jag orkar röra mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar