måndag 2 februari 2015

På gödning...

En liten störd relation till mat har jag. Förr var den katastrofal, nu lite mer hanterbar så länge jag får in rutin och så på mitt sätt. Sedan jag började med periodisk fasta i juni så har jag insett att det är mitt mest optimala sätt att äta, viktnedgång eller inte. Och efter min utbildning till kostrådgivare så är jag än mer övertygad om att det har flera fördelar. 

Det som blir stört är att nu när jag efter drygt 6 månader hamnat på en platå där inget mer händer på den träningsfrekvens och det energiintag som jag har och det då blir dags för förändringar. Jag har tagit upp detta med Maria och steg ett är att öka upp energiintaget under ett par veckor för att kicka igång förbränningen igen. Och nu är jag alltså igång. Första veckan innebär en ökning på 400 kcal med bibehållen träning. Det är typ en frukost... 

Men... Jag känner mig sååå fet! Redan. Det är sjukt! Har ju testat att äta frukost ibland med familjen, men resultatet blir alltid detsamma. Olustkänslor, uppsvälld och ploffsig med gravidmage och en hjärna på högvarv. Då pratar vi en helg. Nu ska det här bestå under två veckor. Men jag har litat på Maria hela vägen hit och det har funkat betydligt bättre än vad jag någonsin hade kunnat drömma om innan sommaren, så jag har inte tänkt att sluta med det nu heller. Tiden kommer ju att utvisa om jag kan uppnå mer resultat eller om jag nått min peak. Men jag kan ju ärligt säga att motivationen nog låg mer på topp inför utmaningen med periodisk fasta och reducerat kcal-intag i somras än vad jag är nu med en kcal-ökning och viktuppgång med tillhörande sumo-plufs! 

I lördags blev det träningsfritt då vi packade in hela familjen i bilen och drog till Värmlands museet för att utföra hundratals häftiga experiment. Iaf marknadsfördes det så på hemsidan. Tonåringen som var måttligt road fick se oss besegrade efter en timme på insidan. Det var sååå törrt! Och ett gemensamt beslut om att inte återvända togs innan vi satt i bilen på väg hem igen! Stannade till för att käka ute.... Allergi-listor och allergen-kvitton i all ära men det jäklar hjälper inte ett jädra dugg när man har ett barn som gått från att kallas glupsk till att bli det där barnet som inte klarar av att äta något alls. Och det är inte bara mjölkproteinet som sätter käppar hjulen, det är konsistenser, smaker, dofter, temperaturer... Vi har kommit upp i några få utvalda livsmedel dock. 

Inköpslista
Tofuline tresmaksglass
Bananer
Ägg- kokt
Chips
Godis-antal sorter minskar
Plättar
Soya-grädde på sprayburk
Bär 
Stripsen på McDonalds 
Potatis med inmosat smör
Ris med ketchup
Rågkaka- men brist på pålägg påverkar
Grillade kycklingbitar-de små och "blöta"
Bacon-några enstaka bitar
Gurka 
Morot
Majs 
Falukorv

Jag kan ärligt talat säga att jag tycker hela den här grejen är skit!!!!! Hade han överhuvudtaget blivit bättre av det här så hade man haft helt andra referensramar men som det är nu, för lite mat, för lite energi, för lite näring som inte alls ger honom återhämtning eller vare sig humör eller glädje tillbaka och definitivt ingen ork tillbaka gör att det känns jäkligt frustrerande och tröstlöst. Och dessutom är han inte ett dugg bättre i magen. Men jag vet inte, är det jag som är otålig??? 

Igår blev det ett dubbelpass tillslut på HK. Bodyjam och bodybalance. Efter att ha varit 16:e reserv till bodybalance i drygt en vecka lossnade det tillslut och ett par timmar innan passet blev jag ordinarie. Äntligen. Är det nåt jag behöver så är det bodybalance. Igår var jag dock en aningens ofokuserad och hade svårt att samla tankarna. Vet inte om det bara har med allt runtomkring att göra, anar nämligen en liten begynnande retning i hals också... 

Idag var ett överkroppspass på gymmet inbokat med Camilla, men två minuter innan vi skulle packa oss iväg från jobbet blev vi kallade till ett akut-möte! Först trodde jag att hela organisationen gått åt fanders men det var inte så illa när allt kom omkring. Jag har ett jobb att gå till imorgon med.

Men, det innebar ett inställt pass och utrymme för att klämma in ett annat pass före det var dags att träffa familjen fanns inte så den där känslan av ploffsighet har under kvällen nått enorma proportioner. Och vi är idag bara på dag två... Jippie! 

Kämpa Anna! 

Har iaf tröstat mig och köpt nya muggar och frukostskålar. Underbara. Färgerna är gräddvit, nougat, gammelrosa och turkos. Och de passar perfekt, fyllda med hasselnötskaffe, ihop med godaste frukosten just nu med kokosgrädde, bär och fullkomligt antiinflammatoriska plättar!



God kväll! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar