Saken är den att Maria tog kontakt med mig efter mitt sista inlägg. Hon trodde det kunde vara en överträning i benen och att vila av benen var det jag skulle fokusera på. Det var ju knappast det jag hade tänkt fokusera på efter de sista två veckornas flow. Men jag hade haft det på känn och jag är inte lika dum längre som jag en gång varit och är det det hör jag i framtiden vill jobba med så måste jag ju börja med mig själv. Så jag tog Maria på orden om att vila. Så denna vecka har varit träningsfri. Helt träningsfri.
Nu sa ju Maria visserligen att lågintensivapass och styrka överkropp var ok, så att det blev helt träningsfritt beror helt på mig själv. Och vädret.
1. Vädret och väglaget har varit hemskt! Det hade säkert kunnat funka men... Nej, väder och väglag har inte funkat!
2. Jag var inne i ett flow!!!! Jag tar inte motgångar speciellt bra. Först är det känslor av orättvisa. Då blir jag martyr. Sedan blir jag arg. Då blir jag otrevlig. Sedan blir jag ledsen. Då tappar jag lusten...
3. Allt eller inget. Jag är ingen lågintensiv människa. Jag älskar hetsen. Intensiteten. Svetten. Flåset. Kräkkänningarna. Smärtan. Musklerna. Glädjen. Kämparandan. Pulsen. Glöden. Aggressiviteten. Kärleken...
Dessutom är det en del tankeverksamhet och smärta vid sidan av som påverkar mig otroligt negativt och det får mig ur balans...
Men någonstans vänder det...
Någonstans långt därinne finns motivationen. Viljan. Glöden. Kärleken.
Idag kände jag redan när jag vaknade att kroppen kändes annorlunda. Visserligen ökar känningar i höft och rygg när jag blir träningsfri och stillasittande men det är inte det jag menar...
Nej, jag kunde känna att lusten började återkomma igen... Det är nog en kombination av att min "hantering" av motgången börjat gå mot sitt slut och att de pass jag har bokat på söndag närmar sig med stormsteg, och då har det även gått en vecka sedan Maria bad mig vila benen och sagt åt mig att testa dem igen om just en vecka, så om allt är som det ska så är vi tillbaka igen till veckan!
Men, idag kom lusten tillbaka igen och då svärfar helt otippat dök in för att hålla mig och lilla mini-me sällskap så passade jag på att få till ett litet överkroppspass i all enkelhet genom att prova de nya hantlarna.
Än har jag inte tappat alla muskler, former och linjer, men det bör börja arbetas på igen... På allvar!
Känns bra att veta att det är överkropp med Camilla på gymmet på måndag! Det behövs!
Taskigt allmäntillstånd genererar dåligt förberedda måltider så dagens lunch efter träning blev en hopplockad tallrik av lite som fanns i kylen. Inte riktigt min typ av måltid men ibland duger det som nödmat! Jag vill ju helst äta varm mat...
2 ägg
80g lufttorkad skinka
Kokt färsk broccoli
Sockerfri majonnäs
Annars har det varit soffhäng, lego och tacomys som gällt för idag.
Jag och lilleman börjar alltid våra lediga dagar i soffan och visst kan man ana att glimten är på väg tillbaka...
Men det är en pärs det här, det kan jag lova... Och han är sliten. Det märks tydligt att han inte får i sig tillräckligt med näring om dagarna men vi kämpar på... Mest tycker jag så synd om honom...
Lite ironiskt är det... För ett par veckor sedan skrev jag om hur mycket jag älskar att handla och laga mat...
Just det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar